Direktlänk till inlägg 17 juni 2014
träffa en ny
Vi hade vår bröllopsdag för en tid sen. Hade vi fortfarande hållit ihop, så hade vi firat den. Kanske gått ut och ätit middag på någon restaurang. Vi kanske hade pratat om vårat barn, eller kanske våra barn. Hade vi kanske haft 2 barn nu om vi inte hade separerat? Vid den här tiden fär ett år sen mådde jag inte bra i vår relation. Men jag hade ännu inte snuddat vid tanken om att vi skulle gå skilda vägar. Vi hade lovat varandra att om det någonsin skulle brinna i knutarna att vi ville gå vidare med våra liv, utan varandra, så skulle vi kämpa. Vi lovade varandra att vi skulle kämpa tills vi inte orkade mera. Gjorde vi det då? Nej, vi orkade inte ens börja kämpa för att kämpa.
Vi hade våran bröllopsdag för en tid sen, det var vår första bröllopsdag sen vi gifte oss som vi var separerade. Det kändes konstigt. Riktigt konstigt när du berättade för mig att du hade träffat en ny tjej.
Jag vart illamående när jag fick höra. Det var tidig morgon när smset kom, jag hade inte sovit bra den natten, jag hade längtat efter att få sova länge och inte vakna förrän efter lunch. Men nu var det helt omöjligt. Jag mådde illa. Illa över att du ville presentera henne för vårat barn. Illamående över att hon inte skulle vara en bra för vårat barn. Hur lätt är det egentligen att förlita sig på att det är en BRA tjej? Känner illamående över att dom ska bli den perfekta familjen, som inte vi lyckades bli.
Istället för att sova vidare, för det kunde jag ju inte, drack jag 9 koppar kaffe, och åkte sedan in till city med min vigselring brännande i fickan. Nu var det dags. Jag ville sälja den, och för pengarna jag fick kunna shoppa bort min ångest. Jag förväntade mig minst 4000 kr, jag vart erbjudan 1500 kr. Jag tackade nej. Jag shoppade upp min lön istället.
Om 10 dagar är det 1 år sen som jag var otrogen för första gången. I juli är det 1 år sen som vi separerade. Tiden har gått fort. Alldeles för fort. Många killar har kommit och gått, men ingen har bestått. Varför? Kille nummer 1, den jämnåriga, trä...
Det var en återträff med gamla vänner igår. Jag var lycklig och glad omringad av vänner som betytt mycket och betyder mycket för mig. Alkoholen tog kraften ur mig, ångesten kom ridande över mig på natten. Det var måndag igår, hela helgen var även i a...
Efter en tid, känns allt som har känts jobbigt tidigare, lite lite bättre. Jag är där nu. Nu känns det lättare. Bättre, på något sätt. 6 månader har gått. Både du och jag, som ensamstående föräldrar har skapat nya rutiner. Vårat barn har två stycke...
Brevet damp ner i brevlådan i veckan. I brevet stod det att 10 mars kan vi först bli skilda enligt lagen. Jag har saknat våran tid när vi var en familj länge nu. Tiden när vi diskuterade om sonen skulle läggas klockan sju eller åtta, frågorna om den ...
Sonen väcker mig på morgonen. Vill umgås, se på tv, dricka välling. Jag talar om att det är dagisdag idag. Han blir ledsen som alla andra morgnar dem här veckan. Vill inte åka dagis. Han vill vara hemma och leka idag. Vanlig 3 års trots? eller en län...